tisdag 11 september 2012

Lång dags färd mot , , , ,

Växtes tidigt på morgonen - av sonen. Han ville snacka lite med mig om hur jag mår mm, innan han åkte till ett jobbmöte i Stockholm. Vi fikade och fick skön och bra pratstund. Gunilla har tagit ledigt från jobbet för att vara med mig under inläggningsdagen. Jag var bokad med min läkare klockan 13.00 så vid kunde ta det lugnt på förmiddagen. Checkade in på sjukhuset på rätt tid. Skönt med Gunilla vid min sida. Vi han gott och väl dricka kaffe innan läkaren Tomas Ekberg och en annan kirurg. Även min bror Albert dök upp på rummet. Han hade en lucka mellan sina patienter, som han kunde utnyttja till ett besök hos mig. Han passade på att vara med under den information som Tomas gav. Operationen kommer, som jag tidigare sagt, ta tid, lång tid. Klart jag frågade om hur man klarar att vara på topp under så långa arbetspass. De kommer byta av varandra, olika specialister gör olika saker under operationen. När operation är klar, kommer jag få uppvak på intensiven under ca ett dygn eller så. Efter det besöket skulle jag till tandläkare/tandkirurgen är kolla och lite upputsning av tänderna man vill på alla vis undvika möjligheter till infektion. Har du testat att topsa tandkött med saltlösning? Inga problem med tandköttet, men gommen. Det kliade som f- n. Länge! Bra att Gunilla var med hela dagen. Hon har under hela tiden varit mitt bästa stöd och stöttar mig till trygghet och rofylldhet. Ovärderligt för mig. När tandis var klar hade vi resten av dagen för oss själva. Ut på stan och kika efter någon lagom ställe att äta något lätt. Passerade Riverside och kände draget från Fyrisån. Vi slog oss ner vid ett ledigt bord. Vi var faktiskt HELT ensamma! Inte ett kännetecken på bra restaurang, men nu var vi där. All personal till vår tjänst. Helt ok mat. När vi sen åkte tillbaka till Akdemiska började nog situationen verkligen landa hos mig. Gunilla skulle åka hem ensam och både hon och jag kände varandras känslor. Nog kom det några tårar hos mig när jag tog mig upp till min avdelning. Måste bli tidigt i säng. Väckning vid 05.00 för tvagning och förberedelse inför operationen. Det kommer nog bli några dagars uppehåll i bloggandet. But I'll be back! Keep Smiling - keep fighting // Tomas

3 kommentarer:

Paradox sa...

kärlek och mycket omtanke till dig men också till din fantastiska fru. Gunilla är en fantastisk människa och det är fint att se att ni har varandra, for better and for worse. Ni är en toppen familj hela bunten och er kamp inger styrka till varandra men även andra
kram till er alla och tack för att du delar era erfarenheter, de inger hopp och förståelse även för utomstående. Vi har alla vår fajt att tampas med tänker på er idag. keep fighting you're brilliant!!

Maria P sa...

Hur går det för dig, Tomas?

Anonym sa...

Hej ni som följt bloggen. Tyvärr dog min pappa precis efter operationen, den 13 september. Operationen tog 16 timmar och var i sig lyckad. Sedan brast rutinerna och viktig information missades, detta är utrett av sjukhuset enligt Lex Maria och anmält som allvarlig vårdskada till Socialstyrelsen.

Imorgon är det begravning och vi hoppas på en fin stund då vi får minnas honom extra mycket. Från och med nästa vecka får vi ta tag i våra känslor och anmälningar kring vad som faktiskt hände. Jag vet inte om vi lägger ut mer information om detta här.

Tack för att ni följt bloggen, jag vet att pappa blev väldigt stärkt av den.

Ta hand om er! /Karolina